tjoho! Mat! 
Känns så gött o bara kunna "längta" efter mat, eller asså känna att man vill ha mat. Asså jag har ju gjort det ett tag. Men jaa, för kanske 9 månader sen ville jag typ inte se mat. För då var de "mat=tjock och gå upp i vikt" Men så är det verkligen inte. Man ska äta och motionera. Fast det vet väl redan alla. Det visste jag med, men man bryr sig inte. Men med hjälp av alla underbara människor runt omkring, tex en pojkvän som säger att man är perfekt som man är (gjorde min dag i flera veckor typ) så klarar man det. Och slutar i tid. 
Hittade ett papper för en vecka sen där jag "skrivit av mig" när jag mått som dåligast och så. Det var hemskt att läsa, och att förstå hur dum man varit. I slutet stod det " Det finns i alla fall en person som tycker om mig. För han är jag perfekt" Åh, då brast de.. Usch. Jag vet att detta inte blev ett speciellt positivt inlägg. Men det är min blogg, och jag bestämmer vad som ska skrivas, om ni inte gillar det behöver ni inte läsa.

---

Min bror kom precis upp till mig o sa att det är mat om 2 minuter, så nu ska jag gå ner och äta. Ha det bra, puuuuss!